Guider till offentlig upphandling.
Praktiska guider för anbudsgivare: upphandlingslagen och förfarandena, tröskelvärdena, småupphandlingar, kommunernas protokoll och hur upphandlingar förutses. 28 guider skrivna av Tenderas upphandlingsexperter.
Upphandlingsförfaranden
Öppet förfarande – anbudsgivarens guide till det vanligaste upphandlingsförfarandet
Det öppna förfarandet är den vanligaste upphandlingsformen inom offentlig upphandling. Enligt 32 § i upphandlingslagen publicerar den upphandlande enheten i ett öppet…
Läs guiden →Innovationspartnerskap – när det inte finns någon färdig lösning på marknaden
Innovationspartnerskapet enligt 38 § i upphandlingslagen är kanske det mest exceptionella av förfarandena, eftersom den offentliga köparen där inte skaffar en befintlig…
Läs guiden →Konkurrenspräglad dialog – att bygga lösningen tillsammans med köparen
Den konkurrenspräglade dialogen enligt 35 och 36 § i upphandlingslagen är reserverad för de allra mest komplexa och krävande offentliga upphandlingarna. Den används…
Läs guiden →Förhandlat förfarande – en upphandlingsform som kräver dialog
Det förhandlade förfarandet enligt upphandlingslagen (34 §) skiljer sig betydligt från det öppna och det selektiva förfarandet, eftersom det möjliggör växelverkan och…
Läs guiden →Selektivt förfarande – tvåstegsupphandling i offentlig upphandling
Det selektiva förfarandet enligt 33 § i upphandlingslagen är en tvåstegsform av upphandling. Till skillnad från det öppna förfarandet, där vem som helst kan lämna anbud,…
Läs guiden →Direktupphandling – undantagsförfarandet i offentlig upphandling
Upphandlingslagens huvudregel är alltid öppen och icke-diskriminerande konkurrens. Direktupphandling (40 och 41 §) är ett strikt undantag från den regeln. Där förhandlar…
Läs guiden →Upphandlingslagen
Reformen av upphandlingslagen i juni 2026
Reformen av upphandlingslagen (RP 2/2026 rd), som riksdagen godkände i våras och som trädde i kraft 18 juni 2026, är en av de mest betydande uppdateringarna av…
Läs guiden →Upphandlingslagen förenklad – så köper den offentliga sektorn
Den offentliga sektorn köper varor, tjänster och entreprenader för enorma summor varje år. För att inköpen ska vara rättvisa och skattemedlen användas effektivt regleras…
Läs guiden →Tröskelvärden i upphandling – när träder upphandlingslagen in och vad betyder det för anbudsgivaren?
Offentlig upphandling styrs av lagstiftning, men varje beställning av kontorsmaterial eller litet expertuppdrag behöver inte gå igenom en tung upphandlingsprocess.…
Läs guiden →Anbudsgivarens rättigheter – upphandlingslagen som säljarens skydd
Att delta i offentlig upphandling kan ibland kännas som att all makt ligger hos köparen och att reglerna är oändliga. Upphandlingslagen (1397/2016) finns dock inte bara…
Läs guiden →Jämförelsegrunder
När en anbudsförfrågan publiceras söker sig en erfaren B2G-säljares blick genast till ett ställe: jämförelsegrunderna. De är hela upphandlingens kärna och de spelregler…
Läs guiden →Att bygga ett anbud
Att maximera kvalitetspoängen i offentlig upphandling – analys av jämförelsegrunderna och strategisk optimering
I offentlig upphandling bygger bedömningen av kvalitet inte på subjektiva föreställningar, varumärke eller marknadskommunikation. När den upphandlande enheten väljer det…
Läs guiden →Affärshemligheter i anbudet – att skydda anbudsgivarens immateriella tillgångar i offentlig upphandling
En central princip i offentlig upphandling är öppenhet, som syftar till att trygga förfarandets transparens och göra det möjligt att bedöma besluten i efterhand.…
Läs guiden →Onormalt lågt anbudspris (96 §) – prisstrategier och anbudsgivarens utredningsskyldighet
I offentlig upphandling konkurrerar man ofta med pris, men även fri priskonkurrens har lagstadgade gränser. 96 § i upphandlingslagen gäller onormalt låga anbud.…
Läs guiden →Regeln om "eller likvärdig" (71 §) – användning av varumärken och påvisande av likvärdighet i offentlig upphandling
Ett av upphandlingslagens mest centrala mål är att trygga en likvärdig och icke-diskriminerande konkurrens. Principen framträder särskilt när den upphandlande enheten…
Läs guiden →Alternativa anbud i offentlig upphandling – utrymme för innovation inom strikta regler
Utgångspunkten i offentlig upphandling är strikt bundenhet: anbudsgivaren ska svara exakt mot den tekniska specifikation och lösningsmodell som den upphandlande enheten…
Läs guiden →B2G-försäljning
Så läser du kommunernas protokoll ur ett säljperspektiv
Protokoll och tjänsteinnehavarbeslut avslöjar kommande upphandlingar, budgetar och konkurrenternas priser redan före…
Läs guiden →Småupphandlingar – den snabbaste vägen till tillväxt inom offentlig upphandling
Upphandlingar under det nationella tröskelvärdet är småföretagets smidigaste väg till kunder inom offentlig…
Läs guiden →Tendera i din egen AI: MCP-koppling till ChatGPT, Claude, Gemini och Copilot
Med Tenderas MCP-koppling får ChatGPT, Claude, Gemini och Copilot tillgång till samma upphandlingsdata som du använder i Tendera. Du frågar i din egen AI, svaret kommer från…
Läs guiden →Tjänsteinnehavarbeslut – den värdefullaste B2G-signalen om kommande upphandlingar
Tusentals beslut som aldrig syns i Hilma berättar vad den offentliga sektorn tänker köpa – och med vilken…
Läs guiden →Lämplighet & ESPD
Underleverantörer i offentlig upphandling – rättigheter, skyldigheter och anbudsgivarens riskhantering
Offentliga upphandlingar är ofta omfattande och komplexa helheter. Upphandlingslagen (1397/2016) erkänner att få företag kan producera alla begärda tjänster, varor eller…
Läs guiden →ESPD-dokumentet i offentlig upphandling – anbudsgivarens guide till att intyga lämplighet
Det gemensamma europeiska upphandlingsdokumentet, ESPD (European Single Procurement Document), är en central del av anbudsprocessen i offentlig upphandling. Dokumentet…
Läs guiden →Uteslutningsgrunder i offentlig upphandling – bedömning av anbudsgivarens bakgrund och tillförlitlighet
Upphandlingslagen förutsätter att de företag som deltar i offentliga anbudstävlingar är tillförlitliga och solventa och har skött sina lagstadgade skyldigheter. För att…
Läs guiden →Referenskrav i offentlig upphandling – att visa anbudsgivarens tekniska och yrkesmässiga kapacitet
I offentlig upphandling ska den upphandlande enheten försäkra sig om att vinnaren verkligen har förutsättningar att klara av skyldigheterna i upphandlingsavtalet. Detta…
Läs guiden →Resultat & överklaganden
Upphandlingsrättelse vs. marknadsdomstolen – anbudsgivarens rättsmedel vid tilldelningen
När upphandlingsbeslutet är fattat och du upptäcker ett tydligt fel i förfarandet eller jämförelsen räcker det inte att bara ärga sig. Upphandlingslagen erbjuder…
Läs guiden →Att analysera ett upphandlingsbeslut – anbudsgivarens guide till beslutshandlingarna
När anbudstävlingen är avgjord skickar den upphandlande enheten ett skriftligt upphandlingsbeslut till alla deltagare. För en professionell anbudsgivare är beslutet inte…
Läs guiden →Att ändra avtalet under avtalsperioden (136 §) – B2G-säljarens guide till merförsäljning utan ny upphandling
När den offentliga anbudstävlingen är vunnen och avtalet undertecknat möter många expert- och programvarusäljare B2G-marknadens stelhet: kunden skulle vilja köpa nya…
Läs guiden →Reglerna om väntetid (129 §) – anbudsgivarens kritiska tidsfönster efter upphandlingsbeslutet
När ett offentligt upphandlingsbeslut fattats och vinnaren valts kan den upphandlande enheten inte underteckna avtalet omedelbart. Vid upphandlingar över EU:s…
Läs guiden →