Regeln om "eller likvärdig" (71 §) – användning av varumärken och påvisande av likvärdighet i offentlig upphandling

Ett av upphandlingslagens mest centrala mål är att trygga en likvärdig och icke-diskriminerande konkurrens. Principen framträder särskilt när den upphandlande enheten definierar egenskaperna hos den produkt eller tjänst som köps, det vill säga de tekniska specifikationerna.

71 § i upphandlingslagen sätter strikta gränser för hur anbudsförfrågan får hänvisa till bestämda varumärken, ursprung eller patent. För ett anbudsgivande företag är det livsviktigt att känna regeln, så att det kan säkerställa att den egna lösningen godkänns och ingripa mot eventuella olagliga krav i tid.

1. Huvudregeln: hänvisningar till varumärken är förbjudna

Den upphandlande enheten får inte utforma de tekniska specifikationerna så att de omotiverat gynnar eller missgynnar vissa företag eller produkter. I regel får anbudsförfrågan inte hänvisa till ett visst varumärke, patent, en viss typ, ett visst ursprung eller en viss produktion.

En offentlig köpare ska beskriva de nödvändiga egenskaperna, prestandan eller funktionerna objektivt. Om enheten till exempel behöver ett nytt affärssystem eller en arbetsmaskin ska den räkna upp de egenskaper som krävs av utrustningen eller programvaran i stället för att direkt kräva en viss programvaruleverantörs eller tillverkares produkt.

2. Undantaget och tillägget "eller likvärdig"

Lagen erkänner den praktiska verkligheten och att vissa komplicerade upphandlingar kan vara tekniskt mycket svåra att beskriva objektivt. Att hänvisa till ett visst märke eller en viss standard är undantagsvis tillåtet om upphandlingens föremål inte annars kan beskrivas tillräckligt exakt och begripligt.

I dessa undantagssituationer kräver lagstiftningen att hänvisningen alltid och utan undantag ska åtföljas av uttrycket "eller likvärdig".

Om anbudsförfrågan alltså anger en viss tillverkares modellnamn eller ett programvarumärke ska det följas av en anteckning om att likvärdiga produkter godkänns. Det håller marknaden öppen även för alternativa lösningar som kan ge samma slutresultat.

3. Att påvisa likvärdighet är anbudsgivarens ansvar

När den upphandlande enheten tillåter att en likvärdig produkt erbjuds går bevisbördan över på anbudsgivaren. Lagen (72 §) förutsätter att det anbudsgivande företaget i sitt anbud tillförlitligt kan påvisa lösningens likvärdighet.

Likvärdighet betyder att den erbjudna produkten eller tjänsten uppfyller de tekniska och funktionella minimikraven i anbudsförfrågan minst lika väl som den ursprungliga produkt eller standard enheten hänvisat till.

Säljarens egna försäkringar räcker inte som bevis på likvärdighet. Anbudsgivaren ska kunna lägga fram objektiva bevis, såsom:

• Tillverkarens tekniska handlingar och specifikationer.
• Testrapporter från oberoende testinstitut eller myndigheter.
• Certifikat eller andra tillförlitliga utredningar som styrker produktens prestanda eller tekniska egenskaper.

4. Anbudsgivarens åtgärder och riskhantering

Ett anbudsgivande företag bör granska de tekniska specifikationerna genast efter att anbudsförfrågan publicerats.

• Reagera på brister under frågeskedet: Om anbudsförfrågan ovillkorligen kräver ett visst varumärke utan anteckningen "eller likvärdig" (och det inte är fråga om en laglig direktupphandling) strider kravet sannolikt mot upphandlingslagen. Saken ska då genast tas upp i skedet för frågor, med en begäran om att enheten ändrar specifikationen så att den blir lagenlig.
• Motivera likvärdigheten omsorgsfullt: Om du erbjuder en likvärdig lösning, reservera tillräckligt med tid för att sammanställa dokumentationen. Likvärdigheten ska påvisas systematiskt och spegla just de egenskaper som krävts av den ursprungliga referensprodukten. Bristfälligt styrkt likvärdighet leder till att anbudet förkastas som stridande mot anbudsförfrågan, och enheten har ingen skyldighet att be anbudsgivaren komplettera bevisningen i efterhand.

Vanliga frågor

Får anbudsförfrågan hänvisa till ett bestämt varumärke?

I regel nej – upphandlingens föremål ska beskrivas objektivt genom egenskaper och prestanda (71 §). En märkeshänvisning är tillåten bara undantagsvis, om föremålet inte annars kan beskrivas tillräckligt exakt, och då ska uttrycket "eller likvärdig" alltid följa efter.

Vem bevisar att produkten är likvärdig?

Anbudsgivaren. Enligt lagen (72 §) ska det anbudsgivande företaget tillförlitligt kunna visa att den lösning det erbjuder uppfyller de krävda egenskaperna och ger samma slutresultat.

Vad gör jag om anbudsförfrågan är skräddarsydd för en viss leverantör?

Ta upp saken i upphandlingens frågeskede och be om precisering eller rättelse. Ett omotiverat märkeskrav utan tillägget "eller likvärdig" strider mot upphandlingslagen.

• Alternativa anbud i offentlig upphandling – utrymme för innovation inom strikta regler
• Att maximera kvalitetspoängen i offentlig upphandling – analys av jämförelsegrunderna och strategisk optimering
• Onormalt lågt anbudspris (96 §) – prisstrategier och anbudsgivarens utredningsskyldighet
• Alla guider →