Uteslutningsgrunder i offentlig upphandling – bedömning av anbudsgivarens bakgrund och tillförlitlighet
Upphandlingslagen förutsätter att de företag som deltar i offentliga anbudstävlingar är tillförlitliga och solventa och har skött sina lagstadgade skyldigheter. För att säkerställa detta innehåller lagstiftningen uteslutningsgrunder vars tillämpning hindrar företaget från att delta i anbudstävlingen.
Att känna till uteslutningsgrunderna är väsentligt för ett anbudsgivande företag ur riskhanteringssynvinkel. De är indelade i obligatoriska och prövningsbaserade grunder, och deras tillämpning sträcker sig ofta även till de underleverantörer anbudsgivaren använder.
1. Obligatoriska uteslutningsgrunder (80 §)
När en obligatorisk uteslutningsgrund föreligger har den upphandlande enheten ingen prövningsrätt, utan ska enligt lag utesluta anbudsgivaren från förfarandet. Dessa grunder gäller allvarliga brott och försummelser mot samhället.
Anbudsgivaren ska uteslutas om en ledande person i företaget, eller en person som utövar representations-, besluts- eller kontrollbefogenhet, genom en lagakraftvunnen dom dömts för till exempel:
- Mutbrott eller deltagande i en organiserad kriminell grupp.
- Terroristbrott eller människohandel.
- Arbetarskyddsbrott eller brott mot arbetstidsskyddet.
Effekten av lagändringen i juni 2026: I och med reformen av upphandlingslagen som trädde i kraft i juni 2026 lades även allvarliga miljö- och naturvårdsbrott till de obligatoriska uteslutningsgrunderna.
En obligatorisk uteslutningsgrund gäller även försummelse av skatter och socialförsäkringsavgifter. Om anbudsgivaren har obetalda skatter som konstaterats genom ett lagakraftvunnet beslut utesluts företaget från upphandlingen. Undantag är situationer där anbudsgivaren har gjort en bindande betalningsuppgörelse med myndigheten och följer den.
2. Prövningsbaserade uteslutningsgrunder (81 §)
Prövningsbaserade uteslutningsgrunder ger den upphandlande enheten rätt, men inte en ovillkorlig skyldighet, att förkasta anbudsgivaren. I dessa situationer ska enheten väga proportionalitetsprincipen: står uteslutningen i rätt proportion till överträdelsens allvar?
Typiska prövningsbaserade grunder är:
- Ett allvarligt fel i yrkesutövningen: Anbudsgivaren har gjort sig skyldig till ett fel som ifrågasätter dess yrkesmässiga tillförlitlighet (till exempel snedvridning av konkurrensen eller en allvarlig informationssäkerhetsöverträdelse).
- Svag ekonomisk ställning: Anbudsgivaren är i konkurs, i saneringsförfarande eller i likvidation.
- Betydande brott mot tidigare avtal: Anbudsgivaren har i tidigare offentliga upphandlingsavtal upprepat eller i betydande grad underlåtit att fullgöra sina skyldigheter, vilket lett till att avtalet hävts, sagts upp eller till betydande skadestånd.
- Att lämna oriktiga uppgifter: Anbudsgivaren har i handlingar som gäller lämplighet (till exempel ESPD-blanketten) lämnat väsentligt oriktiga eller vilseledande uppgifter.
3. Att visa tillförlitlighet och korrigerande åtgärder (82 §)
Även om en obligatorisk eller prövningsbaserad uteslutningsgrund gäller anbudsgivaren innehåller upphandlingslagen en så kallad self-cleaning-mekanism för att återupprätta tillförlitligheten.
Anbudsgivaren kan lägga fram bevis för den upphandlande enheten om att den vidtagit tillräckliga åtgärder för att återupprätta sin tillförlitlighet. Korrigerande åtgärder som anges i lagen är bland annat:
- Full ersättning för de skador som brottet eller överträdelsen orsakat.
- Aktivt samarbete med undersökningsmyndigheterna för att utreda saken.
- Konkreta tekniska, organisatoriska eller personalrelaterade ändringar som förhindrar att motsvarande fel upprepas (till exempel byte av ledande personer eller förnyade interna kontrollprocesser).
Om den upphandlande enheten bedömer de korrigerande åtgärderna som tillräckliga får anbudsgivaren inte uteslutas från anbudstävlingen.
4. Underleverantörernas roll i uteslutningsgrunderna
Granskningen av uteslutningsgrunderna begränsar sig inte till huvudanbudsgivaren. Om anbudsgivaren använder kapacitetsunderleverantörer (underleverantörer vars resurser åberopas för att uppfylla lämplighetskraven) ska den upphandlande enheten också kontrollera dessa företags bakgrund.
Om en obligatorisk uteslutningsgrund gäller en kapacitetsunderleverantör ska den upphandlande enheten kräva att anbudsgivaren byter ut den underleverantören. Vid prövningsbaserade grunder har enheten rätt att kräva ett byte, men det är ingen ovillkorlig skyldighet. Därför bör ett anbudsgivande företag säkerställa att inte bara den egna utan även underleverantörskedjans bakgrund är oklanderlig redan innan anbudet lämnas.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan obligatoriska och prövningsbaserade uteslutningsgrunder?
När en obligatorisk grund (80 §) föreligger ska den upphandlande enheten utesluta anbudsgivaren – till exempel mutbrott, människohandel, arbetarskyddsbrott eller lagakraftvunnet konstaterade skatteförsummelser. Vid prövningsbaserade grunder (81 §) har köparen rätt men inte skyldighet att utesluta, och proportionaliteten ska vägas.
Vad ändrade lagändringen i juni 2026 i uteslutningsgrunderna?
Allvarliga miljö- och naturvårdsbrott lades till de obligatoriska uteslutningsgrunderna. Ändringen framhäver ansvarskraven även i underleverantörskedjorna.
Kan ett företag delta i upphandlingar efter en tidigare överträdelse?
Ja. Self-cleaning-mekanismen i 82 § i upphandlingslagen gör det möjligt att återupprätta tillförlitligheten: företaget kan visa att det rättat till sin verksamhet till exempel med ersättningar och korrigerande åtgärder.
- ESPD-dokumentet i offentlig upphandling – anbudsgivarens guide till att intyga lämplighet
- Referenskrav i offentlig upphandling – att visa anbudsgivarens tekniska och yrkesmässiga kapacitet
- Underleverantörer i offentlig upphandling – rättigheter, skyldigheter och anbudsgivarens riskhantering
- Alla guider →